Trandansen

När inlandsisen tinade för 10-tusen år sedan sattes grunden till Hornborgasjön nedanför Billingens sydvästra sluttningar. I jakten på jordbruksmark sänkte man sedan sjön i omgångar fram till 1933, sjön minskade från 28 km2 till 4 km2.
Under de senaste 200 åren har människan haft verkan på nästan alla våtmarker i Sverige. En del har dikats ut till jordbruksmark, medan skogar och myrar dikats ut för att öka produktionen av skog. Närmare 90 procent av alla gamla våtmarker i södra och mellersta Sveriges jordbrukslandskap är idag borta.

Fågellivet har betalat ett klart pris för utdikningen. Mängder av häck- och rastplatser har försvunnit. Ändå är det svårt att klandra våra förfäder för förödelsen. Utdikningarna berodde ofta på svält, svenskarna var ett folk i brist och anspråket efter ny jordbruksmark betydande.

Restaureringen med vattenhöjningen var färdig 1995. Sjöns medeldjup är efter höjningen nu 0,9 meter.

Mellan mars och april kommer tranorna och rastar på sin väg upp från Spanien. Att sitta där en fin tidig morgon och se dom flyga in i gryningen är speciellt, 2020 har jag spenderat ett antal minnesvärda morgnar där.